Ensamlyxaren

För ett bra tag sedan, säkert snart ett år, såg jag av någon anledning på tv medan en dam gjorde egen tomatsås i ugnen. Blev såklart sugen på att prova, möjligheterna att experimentera var ju nästintill oändliga! Hur som helst blev det inget gjort förrän nu, ikväll, och timmarna man fick vänta var helt klart värda det. Jag kommer inte ihåg vilka ingredienser kvinnan i rutan använt, men det var säkert bara bra, för jag spankulerade omkring i affären ett bra tag och lyckades till slut bestämma mig.



Förutom det jag hade hemma köpte jag dinkelspaghetti, rågkex, parmesanost, vitlök, färsk basilika och pinjekärnor.




Det blev helt enkelt så att jag gjorde en pastasås direkt i ugnen, med följande grejer:

4 Plommontomater (delade)
1/3 Stor rödlök
20 g. Pinjekärnor (lätt behandlade med mortel)
10 g. Parmesanost
½ Kruka basilika
2 Msk. olivolja (nya fina)
1 Msk. dadelbalsamvinäger (såklart!)
Lite ruccolablad
5 St. soltorkade tomater
3 Klyftor vitlök (finhackade)
1 Msk. tomatpuré (ja ja, jag vet)
1½ Tsk. örtsalt
3 Msk. vatten



Allt detta tryckte jag ner i en urdiskad glasburk av lämpligt format varpå den täcktes med ett lock av aluminiumfolie (hittade inte det tillhörande locket) som jag gjorde några hål i.




Sedan skjuts in i ugnen på 150 grader, ju längre dess bättre skulle jag tro. Själv kunde jag hålla mig i drygt 2 timmar, och det funkade alldeles utmärkt. Efter en timma kan man ta ut, röra om och försiktigt krossa tomaterna med en gaffel. Sedan in igen!



När såsen nästan var klar kokade jag ca 100g dinkelspaghetti (blev lite över), nyttigt, supergott och med mer protein än vanlig pasta. Sedan serverade jag tillsammans med ruccola och bladspenat, fina rågkex som man doppar i såsen så det blir som nachos med salsa ungefär, lite färska basikablad och en nypa parmesan. Och ett glas vin såklart!






Det blev verkligen hur jäfvla gott som helst, och fast det tar en bra stund att tillaga så är det på intet sätt jobbigt eftersom det mesta sköter sig själv. Summa summarum, kommer helt klart att göra detta igen. Som sagt, det är ju bara att peta ner lite vad man för dagen känner för att lyxa till det med i den där burken. Blev lite över också, vilket ju alltid är roligt. Nu måste jag börja klura på nästa vardagslyxighet. Tjo!